jag borstar av mig gruset och drar ner på stan

igår klev jag upp klockan sju. vilket jag inte gjort på ungefär jättelänge, men det gäller väl att förbereda sig hehe. nämen dagen till ära hade jag gått med på att vara mentalt stöd till min lillebror som skulle spela fotbollscup! regnigt och härligt var det hela dagen. jag hejade, åt hamburgare och sov i bilen. en bebis stirrade på mig nästan konstant i en halvtimme (under en match) kul tänkte jag och stirrade tillbaka ibland. en annan kul sak var när albin hade gjort illa sig och sprang och haltade omkring, då började pappa vifta med armarna och ropade att han skulle byta om han hade ont men albin hörde ingenting och VINKADE glatt tillbaka. jag har lärt mig en sak iallafall sen igår och det är att jag aldrig vill bli en hurtig och skojfrisk fotbollsmamma som *skvallrar med tjejerna* (andra fotbollsmammor) och *är så nervös att jag nog måste ta en promenad* istället för att titta på sin unge spela.

väl hemma i stan blev det efter vissa missförstånd (och okej, jag ska snart fylla på pengar på mobilen) en blöt promenad till sandbacka där jag åt middag med sandra och matilda. efter det fick jag vänta på bussen i en timme (cyklade inte på hela dagen igår!!! rekord!!!) för att sen komma hem blöt, trött och less. var hemma i nån timme innan tokiga jag satte mig på en buss igen för en timmes resa till marja för att sedan gå till en andreas dit det kom en massa folk och det slutade med ett poolparty (haha kul ord, för tankarna till typ... eva och adam) jag och angelica åkte dock hem igen med bussen efter ett tag.

så aktiv har jag typ inte varit sen... aldrig. okej, sen jag slutade med fotbollen.

du har vart ute i världen i flera år, när jag stanna på mitt rum och såg dagarna gå

på sista tiden har jag haft ganska tråkigt (handuppräckning den som inte fattat det redan), det kan vara nyttigt ibland men vissa gånger är det bara outhärdligt. så. idag ringde jag matilda och vi spelade spel (barngeni, fia och försökte med uno men vi failade pga bortglömda regler, hur kan man ens glömma bort uno?????) och sedan gick vi ner på kajen och åt glass och aktade oss för fåglar!! (ååååh ljuva umeå-sommar). vi planerade också vad vi ska göra resten av sista sommarlovsveckan: imorgon ska vi bada i älven och på torsdag ska vi gå på museum och kolla på en bäver, på fredag måste tyvärr matilda tillbaka till online och jag går tillbaka till min långsamma rutin igen. eller just det på lördag ska vi lyssna på musik i en park också! (minns dock inte vilken men vi får väl kolla runt lite)

har ju som blivit lite van så här kan ni få mina bästa tips på vad man kan göra när man inte har något att göra:
1. he på en bra låt på spotify och sedan leta upp texten på internet och sjunga med. (tips på bra hemsida: www.letssingit.com)
2. prova kläder i lite roliga kombinationer (som en smygstart till skolan börjar menar jag, slipper man ju hålla på och vela då)
3. sova
4. läsa bra böcker (speciellt om man har cirka sju stycken som väntar på att bli lästa, då måste man rappa på)
5. kolla på videos på youtube (det här är den mest känslosamma och jag tänker inte prata något mer om det här efter den här gången. jag tittar bara på samma sak om och om igen och får gåshud varje gång. förra gången så bestämde jag mig för att inte titta på ett enda youtube-klipp men den här gången tänkte jag göra tvärtom. jag vet inte vad som är värre.)

allt känns ju mycket bättre när man får läsa det här

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/recensioner/article7619639.ab

baby baby, you're lemon in my eye

som så många gånger förut förbannar jag mig själv över att jag inte bor närmare göteborg än ungefär hundra mil. aaaaaaaah. för två år sedan var det exakt samma sak. kommer gräma mig för det här i ett par dagar nu. har fortfarande inte kommit över förra gången. cirka ingen kommer att förstå det här inlägget utom möjligen matilda som vet vad jag pratar om och känner nog samma sak för en annan sak. kanske. eller någon som vet om vad jag ångrar nästan mest i hela livet.

mental istid

ikväll är en sån kväll då jag lyssnar på punk, läser om det röda umeå och thåström samtidigt. och nu ska jag se upp till kamp. igen.

en hel stad i masspsykos

ikväll cyklar jag nog till trädgården och lyssnar på musik (ovanlig syssla för mig) och hänger för sista gången i sommar. förresten igår var jag, sandra och matilda på bokcafeét för första gången i höst. årstiderna byter kläder sakta.

trasiga strumpbyxor, grädde i håret, bläck över armarna, kramar, nattpromenad barfota och skrattande vänner.

nu går dagarna så himla fort att man inte hinner tänka efter. igår träffade jag alla mina bästa kompisar i hela världen. när jag tänker efter så var det nog över två år sen vi var allihopa samlade under samma tak. alla har förändrats och går på olika skolor men som stina skrev är det ändå så att när vi träffas så känns det precis som förut. rebecca ska bo i göteborg i ett år och jag kommer sakna hennes kramar och hela henne så mycket.
jag vet att jag skriver efter ungefär varje sak jag gör att det är det roligaste jag gjort men det är nästan så! allt är så roligt och minnesvärt på olika sätt. det är två veckor kvar av mitt sista sommarlov och det känns inte så vemodigt som det borde. det känns som en början på något bra. och ett slut på någonting.

slärreferre

i fredags åkte jag och min familj ungefär 23 mil inåt och uppåt till blattnicksele för att träffa hela släkten! träffade mina bästa kusiner och vi hittade på så mycket under lördagen att jag inte ens vet var jag ska börja. vi spelade kort, åkte båt och metade, solade lite på en strand, åkte flytbrygga, tvättade håret i vindelälven, bastade och badade igen, jag och elin gick ut i skogen och plockade blåbär, vi gick tipspromenad, hoppade på stenar uppför bäcken och gick igenom en tunnel, tog släktfoton, såg film och grillade korv. vi åt en massa mat mest hela tiden och jag var barfota konstant hela tiden förutom i skogen såklart. efter tre dagar där så åkte jag vidare till lycksele och var med farmor i två dagar innan jag åkte hem. och jag såg ett kickbike-gäng i vännäs under bussturen hem!!!

sunday morning

såhär en vecka efter trästock kan jag bara säga att det var bland det roligaste jag gjort någonsin.

jag cyklar jämt (man kan inte bo i röbäck utan att ha en cykel, har jag nog sagt förut men jag säger det igen) hit och dit och tillbaks igen och hit och tillbaks igen.

igår var först en ganska tråkig kväll sen blev den lite roligare och sen blev den jätterolig och efter det blev den bara ganska tragisk. det var längesedan jag skrattade så mycket och jag var fortfarande fnissig klockan halv fem på morgonen när vi cyklade/promenerade över slätten i dimman. (haha och missförstå mig inte om dimman)
jag lyssnar bara på velvet underground och nu är jag så mätt att jag bara vill lägga mig ner och dö litegrann efter middag på kinarestaurang.